Vilken konstig tävling det blev i stora backen. Det känns lite snopet. Allt såg ut att gå som en dans men sen kom snön halvvägs in i andra omgången... Efter att Ammann lämnade kanten 2,5 km/h långsammare än de som hoppat i början av omgången beslöt sig juryn för att starta om andra omgången. Det gick dock inte bättre utan halvvägs in i den nya finalomgången bröts tävlingen igen, den här gången definitivt. Så efter att vissa av topp 30-hopparna fått göra tre hopp och andra bara ett slutade det med att resultaten från första omgången räknades. Istället för att hoppa ner fick medaljörerna ta liften ner (eller kana ner för underbacken på regnrocken i Küttels fall! *s*).
Det blev ett något oväntat resultat med Andreas Küttel, Martin Schmitt och Anders Jacobsen på pallen. Tre väldigt värdiga medaljörer! Jag är verkligen glad över att juryn beslutade sig för att bryta finalen, det kunde gått precis hur som helst annars... Att kalla Andi för en överraskningssegrare känns lite dumt så bra som han hoppat de senaste åren. Men det känns onekligen lite konstigt att den där mästartiteln kommer just nu när han gör sin sämsta säsong på flera år! Andreas vann rättvist men utifrån det han visat den här säsongen tvivlar jag på att det hade räckt till guld om det blivit en finalomgång (en rättvis sådan). När det gäller Martin så har han i och för sig hoppat bra på träning men jag trodde ändå inte att det skulle räcka till medalj. Och Anders som varit så ojämn den här säsongen kan nog oxå vara glad att han slapp hoppa igen. Innan tävlingen hade jag en lista på 5+1 tänkbara segrare, realistiska sådana, men ingen av dem kom på pallen ens (Simi, Schlieri, Morgi, Olli, Vassilliev plus att Wuff visat att man aldrig bör räkna bort honom).
"Ich habe es verdient" (jag har förtjänat det) löd rubriken i en schweizisk tidning och, ja Andreas det har du! Jag var inne på samma sak när det stod klart att Küttel vunnit. Han har hoppat bra länge men det är ändå alltid han som fått stå bredvid och glädja sig med Simon när denne tagit sina fem medaljer. Den här gången var det tvärt om. Och Simi såg minst sagt glad ut över att få lämna över den blå världsmästarvästen till sin efterträdare. Titeln stannade inom laget, från en schweizare till en annan. Unnar verkligen Andreas guldet men jag känner mig ändå lite bestulen på finalen.
Lagtävling för backhopparna imorgon och sen är VM slut, redan... :( Lagtävlingen är svårtippad. Det känns inte som om någon nation har fyra hoppare som är på topp för tillfället. Varje lag har någon som gör att jag tänker att "nä, det räcker nog inte hela vägen..."
PS: Vilken spännande lagtävling i NoKo det blev igår!! Och vilken dramatik det blev redan under hoppmomentet när USA försvann från medaljstriden. Ser fram emot deras sista individuella VM-tävling oxå.
Det blev ett något oväntat resultat med Andreas Küttel, Martin Schmitt och Anders Jacobsen på pallen. Tre väldigt värdiga medaljörer! Jag är verkligen glad över att juryn beslutade sig för att bryta finalen, det kunde gått precis hur som helst annars... Att kalla Andi för en överraskningssegrare känns lite dumt så bra som han hoppat de senaste åren. Men det känns onekligen lite konstigt att den där mästartiteln kommer just nu när han gör sin sämsta säsong på flera år! Andreas vann rättvist men utifrån det han visat den här säsongen tvivlar jag på att det hade räckt till guld om det blivit en finalomgång (en rättvis sådan). När det gäller Martin så har han i och för sig hoppat bra på träning men jag trodde ändå inte att det skulle räcka till medalj. Och Anders som varit så ojämn den här säsongen kan nog oxå vara glad att han slapp hoppa igen. Innan tävlingen hade jag en lista på 5+1 tänkbara segrare, realistiska sådana, men ingen av dem kom på pallen ens (Simi, Schlieri, Morgi, Olli, Vassilliev plus att Wuff visat att man aldrig bör räkna bort honom).
"Ich habe es verdient" (jag har förtjänat det) löd rubriken i en schweizisk tidning och, ja Andreas det har du! Jag var inne på samma sak när det stod klart att Küttel vunnit. Han har hoppat bra länge men det är ändå alltid han som fått stå bredvid och glädja sig med Simon när denne tagit sina fem medaljer. Den här gången var det tvärt om. Och Simi såg minst sagt glad ut över att få lämna över den blå världsmästarvästen till sin efterträdare. Titeln stannade inom laget, från en schweizare till en annan. Unnar verkligen Andreas guldet men jag känner mig ändå lite bestulen på finalen.
Lagtävling för backhopparna imorgon och sen är VM slut, redan... :( Lagtävlingen är svårtippad. Det känns inte som om någon nation har fyra hoppare som är på topp för tillfället. Varje lag har någon som gör att jag tänker att "nä, det räcker nog inte hela vägen..."
PS: Vilken spännande lagtävling i NoKo det blev igår!! Och vilken dramatik det blev redan under hoppmomentet när USA försvann från medaljstriden. Ser fram emot deras sista individuella VM-tävling oxå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar