Så var säsongen slut för den här gången. Det blev ännu en maratontävling på två timmar och 45 minuter. Med bara 5 hoppare kvar i första omgången och Robi Kranjec i ledningen blev det omstart från gate 7 med ändrad vindkorridor. Därefter flög Simon Ammann 233 meter, vilket skulle varit nytt PB med 14 meter och nytt nationsrekord med 11 meter men tävlingen bröts igen (ner tre gater till) och rekordet räknas därför inte. Tycker egentligen inte alls att de hade behövt bryta igen. Simis hopp var riktigt bra och jag tror inte att Schlieri skulle nått ner till den längden. Om de bara hållt sig till den nya vindkorridoren hade det nog inte varit någon fara att fortsatt. I stället fick vi nu se ett längsta hopp på 211 meter under den nya första omgången och det kändes lite snopet, var riktigt förbannad ett bra tag men till slut blev det helt ok i alla fall. Vi fick till och med se en andra omgång idag. När Simi gick in på delad förstaplats tillsammans med Kranjec hann jag börja hoppas på en delad seger för dem. Men sen gjorde Harri Olli ett jättehopp och det blev istället en delad tredjeplats, vilket oxå var riktigt bra. Grämer mig dock över Simis strukna rekord.
Sen var det dax för diverse kristallkulor att delas ut. Andreas Küttel var med sitt VM-guld den som hindrade Österrike från att kamma hem rubbet den här säsongen. Annars vann de allt (utom den där nya Team-turnén). Gregor Schlierenzauer vann Sommer GP och 4-nationsturneringen i somras, totala världscupen, totala skidflygningsvärldscupen och Nordic Tournament i vinter. Wolfgang Loitzl vann backhopparveckan och VM-guldet i lilla backen. Sen tog Österrike hem segern i lagnationcupen (såklart) och VM-guldet i lagtävlingen. Alltid dessa Österrikare... Men trots alla framgångar den här säsongen så har det ändå inte riktigt sett ut som det brukar. Det är de fyra hopparna som är topp tio i totala världscupen som har stått för det mesta. Markus Eggenhofer har oxå varit en positiv överraskning men annars har det varit ovanligt tunnt i de österrikiska leden. Det som brukar vara så imponerande är inte bara den otroliga toppen utan även bredden. Vissa säsonger har de haft med en ny lovande hoppare till nästan varje tävlingshelg och det har ofta slutat med succé. Så har det dock inte alls varit i år.
Förrutom Schlieri och Wuff är schweizaren Simon Ammann säsongens store stjärna. Han har gjort en helt otrolig säsong eller vad sägs om det här:
Trots att säsongen nu är slut så har jag redan flera inlägg planerade, så fortsätt gärna att titta förbi min blogg även under säsongsuppehållet! Härnäst kommer en sammanfattning av säsongen med det bästa och sämsta inom diverse kategorier. Sen är det resten av bilderna från Vikersund... Därefter kommer det säker bli diskussioner om vilka hoppare som slutar och vilka tränare som flyttar på sig. Har även en del förslag på inlägg som passar lika bra offseason och om fantasin tryter så finns det alltid lite bilder från Engelberg som jag ju aldrig visat er. :)
Sen var det dax för diverse kristallkulor att delas ut. Andreas Küttel var med sitt VM-guld den som hindrade Österrike från att kamma hem rubbet den här säsongen. Annars vann de allt (utom den där nya Team-turnén). Gregor Schlierenzauer vann Sommer GP och 4-nationsturneringen i somras, totala världscupen, totala skidflygningsvärldscupen och Nordic Tournament i vinter. Wolfgang Loitzl vann backhopparveckan och VM-guldet i lilla backen. Sen tog Österrike hem segern i lagnationcupen (såklart) och VM-guldet i lagtävlingen. Alltid dessa Österrikare... Men trots alla framgångar den här säsongen så har det ändå inte riktigt sett ut som det brukar. Det är de fyra hopparna som är topp tio i totala världscupen som har stått för det mesta. Markus Eggenhofer har oxå varit en positiv överraskning men annars har det varit ovanligt tunnt i de österrikiska leden. Det som brukar vara så imponerande är inte bara den otroliga toppen utan även bredden. Vissa säsonger har de haft med en ny lovande hoppare till nästan varje tävlingshelg och det har ofta slutat med succé. Så har det dock inte alls varit i år.
Förrutom Schlieri och Wuff är schweizaren Simon Ammann säsongens store stjärna. Han har gjort en helt otrolig säsong eller vad sägs om det här:
- 5 segrar och 17 pallplatser i vinter, ledare i totala världscupen under säsongens första halva och som sämst en 14:e plats
- 2:a i totala världscupen med 1776 poäng
- 3:a i totala skidflygningsvärldscupen (!) 2 poäng från andraplatsen
- 2:a i Sommer GP
- 2:a i 4ST (backhopparveckan)
- 3:a i lilla backen på VM
- 3:a i Nordic Tournament
- 3:a i 4-Nationsturneringen i somras
Trots att säsongen nu är slut så har jag redan flera inlägg planerade, så fortsätt gärna att titta förbi min blogg även under säsongsuppehållet! Härnäst kommer en sammanfattning av säsongen med det bästa och sämsta inom diverse kategorier. Sen är det resten av bilderna från Vikersund... Därefter kommer det säker bli diskussioner om vilka hoppare som slutar och vilka tränare som flyttar på sig. Har även en del förslag på inlägg som passar lika bra offseason och om fantasin tryter så finns det alltid lite bilder från Engelberg som jag ju aldrig visat er. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar