Har haft så mycket att göra att det inte blivit något inlägg tidigare i veckan. Nu kommer dock en liten uppdatering om det som hänt sedan säsongsavslutningen i Planica (även om allt är några dagar gammalt nu...) Tänk att det bara är en och en halv vecka sedan säsongen slutade! Känns som om det var mycket längre sedan...
Gregor Schlierenzauer skadade knät när han tetstade material förra veckan. Han hade dock väldig tur i oturen! Kan ni tänka er nåt bättre tillfälle att bli skadad på?! Hade det hänt några veckor tidigare skulle han missat segern i totala världscupen... Nu har han dessutom gott om tid för rehabilitering innan sommarsäsongen drar igång.
Andreas Arén avslutade sin karriär med att bli svensk mästare och det lutar åt att även Johan Erikson slutar. Läs mer på Dalarnas Tidningar, där det även riktas kraftig kritik mot tränaren Wolfgang Hartmann. Är inte förvånad över att de slutar, det var ju på gång redan inför säsongen. Dessutom verkar det som om Sverige och backhoppning är en omöjlig kombination. Det känns som om backhoppning motarbetas från alla håll. Egentligen är det ett under att de orkat fortsätta så pass länge som de gjort.
På tränarfronten har det varit ovanligt lugnt. Richard Schallert lämnar Tjeckien men annars har jag inte hört nånting, inte ens från slovenskt håll. Matjaz Zupan såg ju annars ut att sitta rätt löst under säsongen. Men tränarbyten är nog inte svaret på allt.
Gregor Schlierenzauer skadade knät när han tetstade material förra veckan. Han hade dock väldig tur i oturen! Kan ni tänka er nåt bättre tillfälle att bli skadad på?! Hade det hänt några veckor tidigare skulle han missat segern i totala världscupen... Nu har han dessutom gott om tid för rehabilitering innan sommarsäsongen drar igång.
Andreas Arén avslutade sin karriär med att bli svensk mästare och det lutar åt att även Johan Erikson slutar. Läs mer på Dalarnas Tidningar, där det även riktas kraftig kritik mot tränaren Wolfgang Hartmann. Är inte förvånad över att de slutar, det var ju på gång redan inför säsongen. Dessutom verkar det som om Sverige och backhoppning är en omöjlig kombination. Det känns som om backhoppning motarbetas från alla håll. Egentligen är det ett under att de orkat fortsätta så pass länge som de gjort.
På tränarfronten har det varit ovanligt lugnt. Richard Schallert lämnar Tjeckien men annars har jag inte hört nånting, inte ens från slovenskt håll. Matjaz Zupan såg ju annars ut att sitta rätt löst under säsongen. Men tränarbyten är nog inte svaret på allt.
1 kommentar:
Hej Åsa,
Tack för en mycket ambitiös och bra blogg om denna konst, som det faktiskt är. Backhoppning är inte bara en sport. Var f.ö. Tron-Göran Pedersen, svensk landslagstränare 91-92 (sedan Norsk tränare), som myntade detta faktum i sin bok om just backhoppning "19,19.5,20". Kan rekommenderas varmt för den inbitne.
Är rentutsagt förjävligt med Sverige och backhoppning - i avseendet att vi aldrig verkar återta positioner i världstoppen, där vi faktiskt varit för inte så länge sedan. Frågan är vad som krävs för att vi ska få lugn och ro i termer av stabila framgångar, och möjlighet att etablera oss ordentligt. En Magda Forsberg-motsvarighet hade varit det absolut optimala; en person som bara kliver in och dominerar i en sport som för många knappt finns. Det ger ett grundintresse som kan göra underverk i sig. Titta på skidskytte vad som hänt. I år har dom över 20 pallplatser, Helena vinner WC & VM medaljer, Ferry vinner WC deltävling, VM medalj i stafett - bland annat. För dryga 10 år sen var sporten minst lika liten som backhoppningen är idag.
Återväxten är givetvis ett problem. Vi har inte närmelsevis samma underlag som Norge, Finland, Österrike etc. Men en god start borde ju vara att utgå från det vi har och vårda det så gott det går. Det finns alltid olika viljor inom en organisation - det som behövs är en som kan sammaföra alla så gott det går. Tror en general manager hade varit en bra idé. Ge en kunnig person förstroendet att sy ihop det som finns av svensk backhoppning. Och för tusan, vi måste ha medel för att detta ska kunna ske. En sponsor som vågar går gå på offensiven, och som har vilja. Det ger möjlighet till att ordna träningsgrupper och ordentlig satsning på dagens ungdomar. Ska vi någonsin få hoppare i eliten igen krävs det ordentliga tag, och långsiktig satsning.
/LGW
Skicka en kommentar